Kan inte bli bättre än det här!

Swedish House Mafia till Sydney den 2 februari 2013!

 

GISSA OM JAG ÄR GLAD!?!?!?!

 

Bondi beach är en väldigt fin och populär strand som ligger ungefär 30 minuter från Sydney centrum. Så fort det är fint väder passar alla på att åka dit för att jobba på brännan och vi ville inte vara sämre så jag Karin, Hanna och Malin som också bor i Varberg åkte dit för lite stek på playan! På kvällen träffade vi Mira som har fått en lägenhet i Bondi och Kimberly som nu har kommit till Sydney för några dagar innan hon drar till en kycklingfarm i Melbourne för att slakta kycklingar.

 

Fredagen kom och det var dags för min första dag på jobbet. Klockan var fem, solen sken, det blev helg och afterwork var givet! Så vad hände med mig? Jo, jag slängdes in i baren på happy hour med 20 nya ölsorter, 15 olika viner och upp mot 70 olika spritsorter. Ett nytt kassasystem, en annan valuta och för att inte tala om ett annat språk. Hög musik, fulla människor med en grov australiensk dialekt som använder sig av termer jag aldrig hört talas om är inte det lättaste att tolka. Nu låter det säkert som det gick käpprätt åt ******. Men så var det faktiskt inte, efter några timmar bakom baren började jag känna mig bekväm och komma in i det höga tempot och efter åtta timmar som bara flög iväg var jag färdig med det första passet. Efter mycket beröm från mina arbetskamrater vandrade jag hem med ett leende på läpparna och såg fram emot nästa jobbpass som redan var dagen därpå!

 

Så nu efter två kvällar bakom baren trivs jag som fisken i vattnet och jag ser verkligen fram emot de nästkommande månaderna jag har här i Sydney och i det australiensiska arbetslivet!

 

 

Här hade jag skrivit en hel novell men precis när jag skulle publicera det så försvann allting, då blir man ju lite sådär lagom glad.

 

Såhär ligger det till, i förrigår beslutade jag mig för att börja söka jobb så jag skickade ut mitt CV till lite olika restauranger/barer och bara efter några timmar så hade jag fått tre intervjuer och en trial. Här i Australien så är det trials (provjobba) som gäller för att visa vad man går för innan dom anställer en. Så igår var jag på en trial på Slip Inn som ligger i Sydney centrum, det är en restaurang/bar och en nattklubb på helgerna. Jag fick testa på att göra drinkar i baren, servera maten och stå i kassan. Basically allt som går att göra och det var jätteroligt! Det kändes väldigt bra när jag var färdig och det hade dom också tyckt så jag fick jobbet! :)

Så imorgon ska jag jobba där för första gången!

 

Men det där var inte allt utan det kommer mer...

Igår fick jag ett samtal från ett företag som heter Benchmarque. Det är ett företag som serverar på många stora event så som bröllop, öppningar av butiker, stora fester osv. Det kunde vara allt från 20 personer man serverar till flera hundra. Jag såg denna introduktion mest som en rolig grej och tänkte att det kunde vara en erfarenhet så jag gick utan några förväntningar överhuvudtaget! Vi var tio stycken där vi fick lära oss masssssaaaa saker som att hur man häller upp i ett glas, hur man håller i ett glas, hur man håller två flaskor, hur man gör en korrekt dukning, hur man håller tre tallrikar, hur man dukar undan, hur man ska bete sig, hur man ska servera och det ska jag säga er, det är ingen barnlek utan här är det olika kommandon som gäller för att allting ska tajmas in och se så snyggt ut som möjligt. I can go on forever! Vi sattes verkligen på prov och jag kände väl att min prestation inte var i toppklass men jag hade tydligen gjort bra ifrån mig och några timmar senare så ringde dom och sa att jag fick jobbet! TIll en början var jag tveksam till det men jag gillar utmaningar och det kommer detta definitivt att bli. Kommer vara livrädd att jag ska tappa en tallrik full med mat eller spilla rödvin på en gäst men det ska förhoppningsvis gå vägen. Detta är jobb då man får sms utskickade om olika event som man kan servera på och så kan man tacka ja eller nej vilket känns väldigt bra eftersom då kan man välja lite själv. På tisdag ska jag servera på Melbourne Cup i Sydney och jag lovar att ge er en update om jag överlever, wish me luck!!

 

Så nu är blir det ut på gatan och handla kläder för nu är det skjorta, väst, slips, kostymbrallor, svarta lackade skor som gäller!

Jag får be om ursäkt för den dåliga uppdateringen men det händer hela tiden saker här och de senaste dagarna har varit hektiska med en massa fixande med jobbsökande, fixa RSA (man måste ha ett certifikat så man får servera alkohol, nödvändigt att ha för att få ett jobb inom restaurangbranschen), letande efter boende, CV osv. Det tar väldigt mycket på krafterna men nu börjar saker och ting ordna upp sig och vi har fixat boende för de närmsta veckorna och har säkrat jul och nyår i Sydney. Kommer bli FETT! För tillfället bor vi på ett hostel som vi har bokat in oss på för två veckor. Sedan flyttar vi till ett long-term hostel där man bor om man vill stanna för en längre tid. Det ligger 15 minuter från centrum men priset vi kommer betala är väldigt bra! Så det känns skönt att ha boende fixat, nu ska man bara ut i arbetslivet med!

Det som har hänt de senaste dagarna är att fyra dagar innan vi skulle starta vår körsbärskarriär får vi ett mail av arbetsgivaren som sa att på grund av det dåliga vädret så har det flyttats fram en månad. Så det var bara att ändra planerna och vi beslutade oss för att ge Sydney en chans för att stanna där på långsikt.

Genom kontakter till mig fick jag och Karin bo gratis hos en svensk tjej på Manly. Manly ligger 30 minuter från Sydney med färja och jag skulle beskriva det som Byron Bay fast med ett större centrum vilket jag verkligen gillade. Dagarna bestod av häng med sköna människor, kolla runt i centrum, chill på stranden och hann även med att surfa, tough life huh? Måste också tillägga att den första (varma) duschen på nästan två veckor var heeeeelt fantastisk!

Vi flyttade in till centrum och på kvällen var vi på Woolworths (stor mataffär) där gick vi runt och hade inte en aning om vad vi skulle göra till middag. Vi båda var trötta på burkmat och tänkte att vi skulle göra något annat istället för tonfisk, makrill, pasta eller nudlar. Det måste vara som att någon som har hört vår bön för vi träffade på vår rumskamrat och hans italienska vän som tydligen var jätteduktig på att laga mat. Vi blev inbjudna till middagen och inte en krona behövde vi betala. På menyn stod det risotto med kyckling och svamp, kycklingklubbor tillsammans med stekta grönsaker och till efterrätt melon. Efter två månader utan ”riktig” mat så var jag i himmelriket! Så lyxigt!

Eloge till er som orkade läsa denna oändliga texten!

Något jag har varit ännu sämre på är att fotografera, så ni får nöja er med denna sålänge!

Blue Mountains blev sista stoppet på vår campingresa. Vi fick se de berömda Three Sisters som är väldigt populära bland turister. En tre timmars runda längs bergen stod på tur med fina vattenfall längs vägen och fin natur. Kändes lite väl turistigt men nu har vi sett det och det var lika bra att passa på när vi ändå var i krokarna. Vi tillbringade sista kvällen med vanen vid en jättefin plats med en stor sjö.

 

Dessa 11 dagar on the road har varit helgrymma! Jag trodde inte jag var någon campingmänniska men det visade sig att jag hade fel. Vi har fått se så mycket som inte går att sätta ett pris på. Det bästa under dessa dagar var definitivt Red Cliff/ Lake Arragan tillsammans med alla kängurus, en riktigt häftig upplevelse!

 

 

 

 

 

Ett koala sjukhus var nästa anhalt, vi hade kollat upp vad man kunde göra i Port Macquarie i min lonely planet bok om Australien som används mycket flitigt (Tack Moa!). Där hittade vi ett koala sjukhus och eftersom vi inte sett koalor tidigare så var det givet att vi skulle dit innan vi åkte ut på motorvägen igen. Det var väl inte full action där direkt, men så söta! Jag ville bara ta med mig alla hem och gosa med!

Grattis världens bästa pappa på födelsedagen!

En skumpig och kringelikrokig väg på drygt två timmar anlände vi till slut till Dorrigo National Park. Med nästan 40 grader i luften och knappt något vatten kvar satte vi på oss våra ryggsäckar, träningsskor och hade kameran i högsta hugg. Vi kände oss som ett pensionärspar (no offense) vandrandes in i skogen för att kolla träd och blommor. Det enda som egentligen intresserade oss var vattenfallen och självklart den fina regnskogen. Lyckan när vi kom ut från skogen till vår bil efter tre timmar var obeskrivlig, en kall cola låg i kylen och svepte den i ett nafs. Precis som alla andra kvällar somnade vi tidigt och nu börjar jag och min rygg bli lite osams. Vår campervan i all ära men ”sängen” är väl inte den skönaste jag sovit på.

Klockan 05.50 ringde klockan på mobilen och vi gick ut och kollade in och (självklart) tog vi en del bilder soluppgången. Det var så mäktigt och den perfekta starten på dagen, vi gick tillbaka huttrande till vanen och somnade om.